Projekt Fjordtorsk

Minnesanteckningar från hybridmöte med Projektgruppen torsdagen den 12 maj 2022

Deltagande:

Fredrik Grund, Innovatum

Peter Ronelöv Olsson, SFPO

Simon Henriksson, Göteborgs Universitet

Robin Wolf, 8+Fjordar

Claes-Göran Sjöö

Skansen RK: Lars-Olof Axelsson, Inge Bäckström, Lars Bäckström, Thomas Ericson, Dan Löfving, Sofia Stengavel

1 Inledning

Mötets ordförande Thomas Ericson hälsade välkommen till Stadshuset i Uddevalla och webben (hybridmöte). Han riktade ett särskilt välkommen till dagens två föreläsare Fredrik Grund och Peter Ronelöv Olsson.

2 Föredrag av Fredrik Grund – ”Maritima klustret, Innovatum”      

Fredrik Grund, som är stationerad på Innovatum Science Park i Trollhätten, inledde med en kort historik över Innovatums utveckling inom ”Blå området”. Från 2019 har verksamheten för Västsveriges del samlats under organisationen ”Marina klustret”, som är forskningsdrivet. Det startades av Västra Götalandsregionen. Det samordnas av och är fortfarande delvis finansierat av Regionen.

Verksamheten bedrivs i 6 självständiga grupper: Maritima operationer, Marin bioteknik och Marina livsmedel (mest tillämpbart på Projekt Fjordtorsk), Turism, Havsförvaltning och Marin Energi. Berörda institutioner är framför allt Chalmers, Göteborgs Universitet och RISE (Svensk forskning för hållbar tillväxt). Åtta personer är anställda för att samordna aktiviteter, hjälpa med innovativa idéer och ge råd om hur man kan möta en förändrad framtid.

Några utmaningsområden är: Hållbar industri, hållbar energi, blå bioekonomi, produktionsteknologi, digitalisering. Över 400 företag/organisationer deltar, Akvakultur är den snabbast växande industriformen där t ex Jordbruksverket nu satsar 474 miljoner kronor på vattenbruk. Kristineberg Center och Tjärnö marina laboratorium tjänstgör som test- och demoplatser. Forskning och företag arbetar tillsammans och EU-medel möjliggör samarbete med andra länder.

Diskussion: Vad kan Innovatum göra för Projekt Fjordtorsk? Tänkbara samverkansområden kan vara finansiering och restaurering av kustmiljöer. En begränsning är att normalt börjar det Marina klustrets verksamhet när fisken har landats. Fredrik tar med sig frågan om ett eventuellt framtida samarbete och återkommer.

3 Föredrag av Peter Ronelöv Olsson – Aktuell om torsken

Peter in ledde med att framhålla att projektgruppen gör ett viktigt arbete och han följer projektet med stort intresse.

Pigghaj

Han inledde med att berätta om händelsen med dumpning av pigghaj i Lysekils hamn. Enligt Peter är den misstänkte förövaren, en särling och väl känd i branschen (ej medlem i SFPO). Hela händelsen är tragisk i flera avseenden. Pigghajen, som äter mycket fisk, har ändrat beteende genom att röra sig från djupt till kustnära vatten och där bl a genom sitt sandpapperliknande skinn försvårar kustfisket.  Den officiella beståndsuppskattningen, som visar på en stor minskning, är inte rättvisande. Det är beklagligt att Sverige, som är världsledande på selektivt fiske, drabbas av denna negativa uppmärksamhet.

Allmänt om torsken

Peter gav ett antal aktuella observationer av förutsättningarna för torsken. Ett stort problem i Skagerak är för närvarande att det finns mycket torsk (alla storlekar) nära land intill 150 m djup. Det stora och viktiga kustnära skaldjursfisket tvingar då torskfisket att ske längre ut där det finns mindre torsk.

Torskfisket i Öresund är mycket litet trots det förhållandevisa goda torskbeståndet. Anledningen till  detta är det inte finns utrymme för bottentrålning pga av den täta båttrafiken.

Beståndsuppskattningen bör ta hänsyn till den globala uppvärmningen. Vädret har varit något kallare i vinter vilket har gillats av torsken. Man kan nu se att torsken rör sig norrut mot kallare vatten.

Yrkesfisket i Sverige har litet stöd från forskningen. Den tar inte tillräcklig hänsyn till att Sverige använder skonsamma fångstmetoder och teknik samt använder för mycket generalisering vid bedömningar av fisket.

I Östersjön växer inte torsken och den har ett högt innehåll av parasiter med skadlig leverpåverkan.

Skarv och säl

Säl och skarv äter mer fisk än yrkesfisket tar upp. I Öresund finns minst 17 000 skarvar som beräkningsmässigt motsvarar en konsumtion av 2 700 ton/år.

Det är svårt att få tillstånd till effektiv jakt. Ansökningar om oljering (doppning av ägg i olja) har avslagits. Dessutom skjuts det för få skarvar (tillstånden utnyttjas inte fullt ut).

Projekt Fjordtorsks vision om att hålla en specifik fjord fri från skarv och säl är en bra idé för att se effekten av predationen.

Syresättning

Torsken anpassar sig till att vistas i det skikt som har acceptabel syrehalt. I Byfjorden är syrehalten mycket låg under tröskeldjupet 13,5 m.

3 av 4 lekplatser för torsk har försvunnit troligen pga utsläpp av syretärande ämnen från bl a avloppsreningsverk (dispens från givna tillstånd, otillräcklig kapacitet för sommargäster), bräddning av avloppssystem, otillåten gödsling på vinterfrusen jordbruksmarkmark.

Diskussion

Projekt Fjordtorsk har presenterat förutsättningarna för en syresättning av Byfjordens bottenvatten för Uddevalla kommun baserad på Anders Stiegebrandts beräkningar och ett marinbiologiskt underlag från professor Kerstin Johannesson. Potentialen för fiskproduktion i en frisk Byfjorden uppskattas till 15 ton/år. Kommunstyrelsen har ställt sig positiv till att utreda frågan vidare i samband med den framtida utbyggnaden av avloppsreningsverket samt förutsättningarna för en eventuell kommunal medfinansiering. För att minska driftskostnaderna för nedpumpning av ytvatten bör alternativ energiförsörjning studeras.

En anmälan om utplacering av 50 torskrev i Stigfjorden har lämnats in och handläggs för närvarande. Preliminära synpunkter från myndigheter antyder att det kan bli svårt att få ett ”tillstånd”.

Organiserad jakt på skarv och säl

Enligt Robin Wolf finns just nu mycket säl i 8+Fjordars område. På sträckan Stenungsund-Uddevalla räknades till 36 sälar.

För att organisera en utökad jakt av skarv i Byfjorden pågår diskussion med några tillkommande markägare.

Fortfarande är frågan aktuell om licensjakt och/eller skyddsjakt på knubbsäl är den mest önskvärda jaktformen.

Nästa möte

Nästa möte i Projektgruppen planeras i slutet av augusti. Tidpunkt kommer att meddelas senare.

Nästa möte i Styrgruppen bestämdes till tisdagen den 21 juni kl 14.00  i Stadshuset.

Vid pennan

Dan Löfving