Det tidigare omfattande fisket har, tillsammans med andra miljöbelastningar, sannolikt bidragit till torskbeståndets tillbakagång. Studier från kustnära Skagerrak visar att både fritidsfiske och kommersiellt fiske orsakar en betydande fiskedödlighet hos kusttorsk (Kleiven et al., 2016). Forskning visar att torsk fungerar som en ekologisk nyckelart som binder samman fjordens olika livsmiljöer, reglerar smårovdjur och skapar balans i näringsväven.

Torsk kopplar samman fjordens livsmiljöer

En studie av Svensson och Nilsson (2020) visar att torsk, beroende på temperatur och årstid, rör sig mellan flera olika habitat i ett fjordsystem. Ett habitat är en livsmiljö där en art finner föda, skydd och förutsättningar för fortplantning. När torsken förflyttar sig mellan exempelvis grunda uppväxtområden, djupare jaktmarker och rev binder den samman dessa livsmiljöer och transporterar energi mellan dem. Denna ekologiska habitatkoppling gör torsken till en central länk i fjordens ekologiska nätverk. Men alla torskar flyttar sig inte mellan olika habitat. Vi kan se att torsken vid reven i Byfjorden varit tämligen stationära trots att temperaturen under sommaren kommit upp i över 18 grader vid reven.

Torskens roll i trofiska kaskader

Vuxen torsk fungerar som en toppredator och reglerar därmed bestånden av mindre fiskar och andra smårovdjur (Synnes et al., 2023). När de stora rovfiskarna, bl a torsk, blir färre bli de små fler, de som bl a lever på kräftdjur som betar alger på tången; nettoresultatet blir ökad algpåväxt och eutrofiering (vattnet blir mer näringsrikt), övergödning, med tillkommande syrgasförlust som följd. Forskning från Oslofjorden visar att en sådan ökning kan leda till att bottenfaunan betas ned och sedimentens funktion försämras (Langangen et al., 2026). Detta skapar en negativ trofisk kaskad, alltså en kedjereaktion i näringsväven där förändringen högst upp påverkar flera arter och funktioner längre ned. Följden blir att fjorden kan fastna i ett lågproducerande tillstånd.

Artificiella rev som stöd för torskens återkomst

För att torsken ska kunna återetablera sig krävs komplexa strukturer som erbjuder skydd och områden för födosök. I Byfjorden har därför 71 artificiella revmoduler placerats ut för att kompensera för bristen på naturlig hårdbotten och skapa lokala livsmiljöer för torsk och andra bottenlevande arter (Stiftelsen Byfjordens Framtid). Reven kan erbjuda ung torsk skydd och samtidigt skapa områden för födosök för större individer. De 71 revmodulerna kan därmed fungera som lokala hotspots där bottenfauna, småfisk och predatorer samlas, vilket ger torsken bättre förutsättningar att återvända och etablera sig stabilt i Byfjorden.

För att fler unga torskar ska överleva till vuxen ålder behöver de också tillgång till skydd från predatorer som knubbsäl och storskarv. Detta är särskilt relevant i Byfjorden och närliggande fjordar (Stiftelsen Byfjordens Framtid). Frågan har även uppmärksammats nationellt genom regeringens uppdrag om att bättre integrera förvaltningen av säl och skarv i havsmiljöarbetet. Som regional åtgärd har Länsstyrelsen Västra Götaland beslutat om skyddsjakt på storskarv i 8+ fjordar-området mellan 2026 och 2030, med syftet att minska predationstrycket och skydda sårbara rovfiskbestånd som kusttorsk (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2026). Naturvårdsverket har dessutom beslutat om skyddsjakt på knubbsäl under 2026 och början av 2027. Beslutet omfattar totalt 200 knubbsälar i Västra Götaland, Halland och delar av Skåne, varav den länsvisa kvoten för Västra Götaland under den första jaktperioden är 140 djur (Naturvårdsverket, 2026).

Sammanfattning

Vetenskapliga studier visar att den vuxna torskens återkomst – främjad av våra rev - är en ekologisk vändpunkt för fjordar som Byfjorden, med följande goda effekter:

• Den kopplar samman fjordens livsmiljöer
• Den stabiliserar näringsväven
• Den minskar algpåväxt och övergödning
• Den skyddar bottenfaunan
• Den motverkar negativa trofiska kaskader

Tillsammans med syresättning och återhämtning av bottenfauna är den vuxna torskens återkomst en av de viktigaste faktorerna för att Byfjorden ska kunna bli ett friskt och levande ekosystem igen.

Referenslista

• Svensson och Nilsson (2020). Sea surface temperature dictates movement and habitat connectivity of Atlantic cod in a coastal fjord system. Ecology and Evolution, 9(16), 9076–9086.
• Langangen, Ø., Kaartvedt, S., Hylland, K., & Durant, J. M. (2026). The collapse of Atlantic cod in the Oslofjord. Frontiers in Marine Science, 13:1746235.
• Synnes, A.-E. W., Olsen, E. M., Jorde, P. E., Knutsen, H., & Moland, E. (2023). Contrasting management regimes indicative of mesopredator release in temperate coastal fish assemblages. Ecology and Evolution, 13(12), e10745. https://doi.org/10.1002/ece3.10745
• Kleiven, A. R., Fernandez-Chacon, A., Nordahl, J.-H., Moland, E., Espeland, S. H., Knutsen, H., & Olsen, E. M. (2016). Harvest pressure on coastal Atlantic cod (Gadus morhua) from recreational fishing relative to commercial fishing assessed from tag-recovery data. PLOS ONE, 11(3), e0149595. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0149595
• Stiftelsen Byfjordens Framtid. (u.å.). Projektbeskrivning för Projekt Fjordtorsk. Hämtad 24 augusti 2026 från Stiftelsen Byfjordens Framtids webbplats.
• Länsstyrelsen Västra Götaland. (2026). Skyddsjakt på storskarv. Beslut om skyddsjakt i 8+ fjordar-området, diarienummer 9408-2026. Hämtad 24 augusti 2026 från Länsstyrelsen Västra Götalands webbplats.
• Naturvårdsverket. (2026). Beslut om skyddsjakt på knubbsäl 2026–2027. Ärendenummer NV-25-040298. Naturvårdsverkets beslut.
• Regeringskansliet. (2025). Remiss av vissa redovisade regeringsuppdrag om säl och skarv. Diarienummer LI2025/02064. Regeringens webbplats.

Faktagranskad av Stefan Edman. Version 2026-09-06