EU:s fågeldirektiv och skarvens fredning

Storskarven fredades genom EU:s fågeldirektiv 1979 (EU Birds Directive 79/409/EEC; senare 2009/147/EC). Direktivet gav arten ett omfattande skydd, vilket innebar att jakt förbjöds och att häckningsplatser och kolonier skyddades. Fredningen kom efter en period då skarvpopulationerna i Europa minskat kraftigt på grund av jakt, äggplockning och höga halter av miljögifter som PCB och DDT (Naturvårdsverket 2014, Skarv – förvaltning och ekologi).

Skarvens expansion på västkusten

Efter fredningen ökade skarvbeståndet snabbt. Under 1980‑ och 1990‑talen skedde en kraftig tillväxt i Danmark och längs södra Östersjön, följt av etablering av nya kolonier i Bohuslän (Nilsson 2019).

 Denna expansion möjliggjordes av:

• minskade halter av miljögifter,
• god tillgång på fisk i kustnära vatten,
• och ett starkt juridiskt skydd.

 I dag finns skarvkolonier i de flesta fjordar och skärgårdsområden på västkusten. I Havstensfjorden, nästgårds Byfjorden, finns sedan flera år en etablerad koloni på Kollholmen. Skarvar från det omgivande insjölandskapet övervintrar också i fjordarna. Inventeringar av häckande skarv i området runt Orust och Tjörn redovisas av 8+fjordar och SLU Aqua (Lundström, Svedberg & Wolf 2025). Populationen är stabil eller ökande, och arten uppvisar ett stationärt födosöksbeteende i flera fjordsystem.

Byfjorden: Ekologiska förutsättningar och känslighet

Byfjorden är ett av Sveriges mest instängda fjordsystem, med begränsad vattenomsättning och historiskt återkommande syrefria bottnar (Uddevalla kommun & IVL 2021, Miljöstatus i Byfjorden). Sedan maj 2024 pågår dock en aktiv syresättning av Byfjordens djupvatten, där syrerikt ytvatten pumpas ned mot botten (Stiftelsen Byfjordens Framtid, Om syresättningen). Det innebär att fjorden i nuläget inte bör beskrivas som syrefri, även om dess långsiktiga ekologiska känslighet kvarstår.

Fjorden har:

• svag rekrytering av torsk och andra bottenlevande arter,
• historiska problem med syrebrist i djupvatten, men syresättning pågår alltså sedan 2024,
• ett ekosystem som historiskt har varit belastat av övergödning och fisketryck, även om SMHI:s trendanalys (2026) för Bohuskusten 1990–2025 visar förbättringar för vissa näringsämnen och stabila nivåer för andra parametrar.

Dessa faktorer gör att fiskbestånden är särskilt känsliga för ytterligare belastningar, inklusive predation (jakt) från skarv.

Skarvens predation och påverkan på fiskbestånden i Byfjorden

Skarven konsumerar i genomsnitt 400–600 gram fisk per dag (Naturvårdsverket 2014). Forskning visar att de ofta tar små och medelstora fiskar, inklusive torsk, vitling och skrubbskädda (Bergström et al. 2016). Studier av kustnära fisksamhällen ger samtidigt ett bredare regionalt underlag för bedömningen av beståndens status (HELCOM 2018). I öppna kustmiljöer kan fiskbestånden ofta kompensera för predation genom invandring från havet. I Byfjorden har denna kompensation historiskt begränsats av fjordens tröskel och återkommande syrebrist. Därför har skarvens jakt på fjordens svaga fiskbestånd slagit hårdare här än i mer öppna fjordar.  

 Konsekvenserna blir:

• skarvens jakt har slagit hårdare mot fjordens svaga fiskbestånd
• svag återväxt i fjordens fiskbestånd,
• begränsad invandring av fisk,
• konstant predationstryck från stationära skarvkolonier

 Sammantaget innebär detta att skarvens påverkan på fiskbestånden i Byfjorden är större än i mer öppna fjordar.

Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt

Den kraftiga ökningen av skarv har lett till att Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat om skyddsjakt i områden där skarvens jakt på fisk bedöms orsaka betydande skador på fiskbestånd eller fiskerinäring (Länsstyrelsen Västra Götaland 2018, 2020, 2022, 2023, 2026, beslut om skyddsjakt på storskarv).

Besluten grundas på:

• EU:s fågeldirektiv (artikel 9), som tillåter undantag när det finns dokumenterad risk för allvarlig skada,
• nationell lagstiftning (jaktförordningen),

• lokala inventeringar av skarvkolonier och fiskbestånd.

I Byfjorden, som alltså har svag rekrytering av fisk, bedömer därför Länsstyrelsen att skyddsjakt kan vara en nödvändig del av en bredare restaureringsstrategi. Skyddsjaktens syfte är inte att eliminera skarv, utan att minska predationstrycket i särskilt känsliga områden där fiskbestånden riskerar att kollapsa.

Hur stor roll spelar skyddsjakten för fiskens återhämtning i Byfjorden?

Skarvens predation påverkar fiskbestånden. Men den sker i ett sammanhang där tidigare syrebrist, övergödning och habitatförändringar länge har begränsat fiskens reproduktion. Den sedan 2024 pågående syresättningen samt tecknen på minskad näringsbelastning är därför viktiga förbättringar.

För att fiskbestånden ska kunna återhämta sig i Byfjorden krävs att den pågående syresättningen upprätthålls och kombineras med fortsatt minskad näringsbelastning, skydd av lek- och uppväxtområden samt lokalt anpassad och uppföljd skyddsjakt på skarv. En viktig åtgärd för fiskbeståndens återhämtning är därtill Stiftelsen Byfjordens ”konstgjorda rev” (71 stycken, hösten 2026), De ger fisken skydd mot att bli uppäten av skarv innan den nått könsmogen ålder och kan fortplanta sig.

Slutsats: Skyddsjakt på skarv är ett verktyg men ingen lösning i sig. Jakten minskar förvisso predationstrycket. Men fiskbeståndens återhämtning handlar främst om att ge Byfjorden bättre ekologiska förutsättningar för hela det marina livet.

Referenslista

• Bergström, U. et al. (2016). Ecological impacts of cormorants on fish populations.
• EU Birds Directive (79/409/EEC, 1979; 2009/147/EC, 2009).
• HELCOM (2018). Status of coastal fish communities in the Baltic Sea.
• Lundström, K., Svedberg, K. & Wolf, R. (2025). Knubbsäl och storskarv i ett skyddsområde för fisk i Bohuslän – inventeringar i 8-fjordarområdet. Aqua reports 2025:2. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Tillgänglig via 8+fjordars rapportsida.
• Länsstyrelsen Västra Götaland (2018, 2020, 2022, 2023, 2026). Beslut om skyddsjakt på storskarv.
• Naturvårdsverket (2014). Skarv – förvaltning och ekologi.
• Nilsson, L. (2019). Population trends of cormorants in Sweden.
• SMHI (2026). Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten – Trender 1990–2025. Rapport nr 2026–03. Uppdragsgivare: Bohuskustens vattenvårdsförbund.
• Stiftelsen Byfjordens Framtid. Om syresättningen. Tillgänglig via byfjordensframtid.se.
• Uddevalla kommun & IVL (2021). Miljöstatus i Byfjorden – syrebrist, vattenomsättning och ekologiska effekter.

Faktagranskad av Stefan Edman. Version 2026-09-08