När skarven angriper och hur torsken kan skyddas

Skarven, Phalacrocorax carbo sinensis (mellanskarv), är en underart till storskarven och den dominerande skarv som häckar i Sverige. Den är en av våra mest effektiva fiskjägare. Den dyker djupt, simmar snabbt och fångar fisk med sin krokförsedda näbb. Skarven lyckas dock inte alltid fullt ut med sin jakt; ibland skadar den bara fisken. Genom vår utplacerade webbkamera har vi kunnat se både färska och läkta skador på torsk (Byfjordens Framtid 2026).

Typiska skador

Vetenskapliga studier beskriver ett återkommande mönster av skador som uppstår när skarven attackerar fisk. Med sin kraftiga näbb orsakar fågeln:

V-formade bett,
djupa penetrerande sår,
avslitna fenor,
avskrapad hud och fjäll.

I en studie där forskare använde datorstödd bildanalys kunde man tydligt klassificera skarvskador och se hur attackerna ofta riktas mot fiskens huvud och kropp där fågeln försöker få grepp (Wziątek et al. 2015).

Märkta fiskar avslöjar predationstrycket

I en annan studie följde forskare torsk och flundra med PIT-taggar (litet instrument för att identifiera fisken) i ett öppet kustsystem. När taggarna senare återfanns i skarvkolonier kunde man bekräfta att fåglarna tagit en betydande del av de märkta fiskarna (Lindberg et al. 2026). Detta ger en unik inblick i hur intensiv deras jakt på fisk kan vara, även på fisk som är fullt frisk.

Reven som kan ge torsken en ny chans

Under de senaste åren har stora insatser gjorts för att återetablera torsk i Byfjorden, bland annat genom syresättning av djupvatten och restaurering av livsmiljöer.

En central del av satsningen i projekt Fjordtorsk är att 71 konstgjorda rev har lagts ut i fjorden (Stiftelsen Byfjordens Framtid 2026). Dessa rev är strategiskt placerade för att skapa:

skyddade uppväxtområden för ung torsk,
komplexa strukturer som ger gömställen från predatorer,
platser med ökad födotillgång,
habitat som ökar biodiversiteten och stabiliserar ekosystemet.

Revstrukturerna är utformade för att ge torsken en chans att växa till en storlek där den är mindre sårbar för predation. Skarvens roll i ekosystemet gör dock att skyddet inte är heltäckande.

Skarven jagar främst i grunda och mellandjupa områden – exakt där många av de 71 reven ligger. Det innebär att:

ung torsk som använder reven som skydd ändå kan riskerar att bli uppäten när den lämnar strukturerna för att söka föda,
skadad fisk som överlever en attack kan få försämrad chans att utnyttja reven, eftersom skador påverkar simförmåga och beteende,
predationstrycket kan minska effekten av restaureringsåtgärder, särskilt i tidiga livsstadier.

Reven är därför en nödvändig men inte tillräcklig åtgärd. För att återetableringen ska lyckas krävs att man förstår hela problematiken kring återetablering av torsk, inklusive skarvens roll.

Referenslista

Lindberg, J., et al. (2026). Cormorant predation on PIT-tagged cod and flounder in an open coastal system. Fisheries Research.
Stiftelsen Byfjordens Framtid (2026). Restaureringsåtgärder i Byfjorden: etablering av 71 konstgjorda rev för torskens återetablering. Projekt Fjordtorsk.
Wziątek, B., et al. (2015). Computer-assisted image analysis in the evaluation of fish wounding by cormorant attacks. Aquaculture International.

Faktagranskad av Stefan Edman. Version 2026-09-09