En population som vuxit kraftigt

För att förstå dagens situation måste man gå tillbaka några decennier. På 1970-talet var knubbsälsbeståndet i Skagerrak kraftigt reducerat efter långvarig jakt och miljögiftspåverkan, med en bottennivå på omkring 2 000 individer (Hårding & Härkönen, 2004; SLU, 2025).

Sedan återhämtade sig beståndet och uppgick i Kattegatt-Skagerrak till ca 9000 djur när valpsjukeviruset PDV år 1988 slog till och skapade svarta rubriker och en upprörd debatt. Sälarna förlorade sin immunitet och drabbades i stor skala av bl a lunginflammation. Därefter växte beståndet upp igen, år efter år, till ca 19 000 djur år 2002. Då inträffade nästa virusepidemi. Nu, 2026 är antalet sälar återigen högt och forskarna antyder att en likartad pandemi kan uppstå.
Det finns inga specifika långtidsräkningar för just Byfjorden, trots att den ligger i sälarnas rörelseområde. När populationen ökar regionalt, ökar också antalet sälar som söker föda i fjordarna.

Ett fjordsystem som är extra känsligt

Byfjorden ingår i 8+fjordarområdet, ett topografiskt varierat fjordsystem med långsam vattenomsättning, hög närsaltbelastning och återkommande syrebrist i djupare delar. Fiskbestånden i området är svaga, särskilt vad gäller större bottenlevande fisk som torskfiskar. SLU:s sammanställning visar att ingen tydlig återhämtning av fiskbestånden har skett under de senaste 20 åren (Thor m.fl., 2023).

Sälarnas matvanor

Knubbsälar är skickliga jägare och äter gärna:

• torsk
• vitling
• plattfisk

• större individer som är viktiga för lek

Sälen födosöker efter alla arter som finns tillgängliga. En knubbsäl äter 3–5 kg fisk per dygn (Skansen, 2026). Det dagliga intaget varierar dock mellan individer och årstider, och siffrorna bör därför ses som ungefärliga snarare än som ett fast dygnsbehov (Kastelein, Staal & Wiepkema, 2005).

En negativ spiral - och behovet av jakt

Sälarnas konsumtion av fisk blir förstås extra kännbar när bestånden av vuxen torsk är små, och när även miljöfaktorer som syrebrist vägs in. I Byfjorden blir detta tydligt:

• färre rovfiskar → fler småfiskar → förändrade födovävar
• färre stora individer → sämre lek → svag rekrytering

• svag rekrytering → ökad känslighet för predation

Det blir en ond cirkel, där fiskbestånden inte hinner återhämta sig mellan predationsperioderna. Och där sälarnas ökade närvaro de senaste 30 åren är en särskild utmaning. Som ett led i ansträngningarna att få den vuxna torsken tillbaka har Länsstyrelsen, på Naturvårdsverkets uppdrag, därför gett dispens för säljakt under perioden april 2026 till april 2027. Syftet är att lokalt minska sälarnas predation på torsk och annan större fisk i ett område där fiskbestånden redan är hårt pressade.

Referenslista

• Hårding, K. C. & Härkönen, T. (2004). Sakrapporter för knubbsäl och vikaresäl 2004. Naturvårdsverket/DiVA.
• Kastelein, R. A., Staal, C. & Wiepkema, P. R. (2005). Food consumption and body mass of captive harbor seals (Phoca vitulina). Aquatic Mammals, 31(1), 34–42. https://doi.org/10.1578/AM.31.1.2005.34
• Skansen. (2026). Knubbsäl. Hämtad 22 augusti 2026 från https://skansen.se/se-och-gora/djurpark/djuren/knubbsal/
• SLU. (2025). Variationer i sälars födoval – viktig kunskap för utveckling av ekosystembaserad förvaltning. Sveriges lantbruksuniversitet.
• Sveriges vattenmiljö. (2026). Population knubbsäl. Hämtad 10 augusti 2026.
• Thor, P., Olsson, K., Wennhage, H., Lundström, K., Sköld, M., Belgrano, A., Åhlund, M., Uddén, J., Tomczak, M., Magnusson, K. & Svensson, F. (2023). Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna. Aqua reports 2023:11. Sveriges lantbruksuniversitet. https://doi.org/10.54612/a.utn1p1g09m.

Faktagranskad av Stefan Edman. Version 2026-09-08