Kommentarer till de senaste mätningarna (genomförd 250629) Vid provtagningen den 2 juni konstaterades att omfattande vattenutbyten hade ägt rum i djupvattnet. Provtagningen den 29 juni visar små förändringar i djupvattnet för de flesta parametrar. Medelsalthalthalten sjönk med 0,20 promille, mot förväntade ca 0,6. Minskningen av syrgasförrådet i djupvattnet sedan förra provtagningen motsvarar en syrgasförbrukning av ca 3 ton/dag. I förra månadsrapporten angavs den förväntade syrgaskonsumtionen till ca 2 ton/dag. Den ökade syrgasförbrukningen i djupvattnet, ca 1 ton/dag, beror sannolikt på syreförbrukning av den biomassa som koloniserat djupvattnet. För att få en uppfattning om biomassans storlek kan nämnas att syrebehovet för 1 ton fisk (500 gram) vid den aktuella temperaturen i djupvattnet är ca 5 kg/dag. Det betyder att ca 200 ton fisk i djupvattnet skulle kunna förklara syreförbrukningen. En del av syreförbrukningen kan säkert tillskrivas bottenlevande djur. Vi har inte data för att

Text: Lars Bäckström Bohusläningen skrev om Skarvfrågan den 9 augusti. Det var under Västerhavsveckan. Frågan slogs upp stort på första sidan, under rubriken ” Skarven kan hota lokal torsk. Äter ansenliga mängder” Tidningen fortsatte med ingressen: ”Förra året gjordes en fall studie som kom fram till att skarvarna årligen åt mellan 18 000- 44 000 torskar i Byfjorden. Men det råder oenighet bland experter om skarvens påverkan på torskbeståndet, och om fågelns utgör ett hot. I själva artikeln av Tilda Rockiki, redovisade reportern kontakter med Lars Olof Axelsson som är en av initiativtagarna till Projekt Fjordtorsk, samt Jan Udden ornitolog från Uddevalla och Karl Lundström forskare vid Statens Lantbruksuniversitet/Lysekil. Axelsson menade att de häckande skarvarna vid skäret Ringburen i Byfjorden utgjorde ett stort problem för torsken. Hans undersökningar pekade på att skarven kan ta mellan 18 000 och 44 000 torskar om året. Lars Olof Axelsson menade att det krävdes skyddsjakt på Skarv

Här skriver Lars Bäckström om tillståndet i Byfjorden. med rubriken "En levande havs- och fjordmiljö är alltid värda pengarna". Alla har vi hört Taubes visa, inbjudan till Bohuslän, ”Dit tränger Skagerack med blåa kilar". En sådan kil är Byfjorden. Byfjorden är upphovet till Uddevalla. Fjorden gav hamn för handel och fiske. Det gav oss vår stad. Den är äldre än Göteborg. Uddevalla fick sina stadsrättigheter redan 1498. Över Uddevalla och genom Byfjorden har det exporterats och importerats mycket gods, sill, torsk, timmer, havre, kol, massa och papper och bilar. Efter andra världskriget kom Thordén och startade varvet, Uddevallavarvet var ett riktigt storvarv. Många fick jobb på varvet. Nya familjer kom och det byggdes bostäder. Uddevalla fick nya stadsdelar. Och många nya affärer och företag kom till. För fanns det också gott om fisk i fjorden. Fiskförsäljningen var livlig längs stadens kajer. När jag var ung på 60-talet fanns det fortfarande bra med fisk i Byfjorden. Så är det inte lä

Uddevalla 12 december 2023 Till partiernas företrädare i Uddevalla kommunstyrelse. Stiftelsens Byfjordens Framtid, vill med detta brev tacka dig och övriga i kommunstyrelsen för ert eniga beslut tisdagen den 29 november 2023, att teckna överenskommelse om IOP, Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap mellan Uddevalla Kommun och Stiftelsen Byfjordens Framtid, om syresättning av Byfjorden. Vi kommer att göra allt för att fullfölja överenskommelsen, med sikte på att återskapa och bevara en frisk fjord. Vi avser att sätta igång det praktiska så snart det är möjligt. Det är vår tro att ni genom ert beslut bidragit till att skapa ett exempel som kan komma att inspirera andra till att göra praktisk verklighet av arbetet för att nå det nationella miljömålet Hav i Balans. För Stiftelsens Byfjordens Framtid Lars Bäckström pellaslars@gmail.com Kongressgatan 3, 451 45 Uddevalla 070 523 98 80

Pumpar och vindar i samverkan Mätningarna i maj 2025 visar att ett nytt inflöde av vatten från Havstenfjorden till djupvattnet har ägt rum tack vare gynnsamma vindar från ost tillsammans med effekten av pumpning av ytvatten ner mot botten av Byfjorden. Medelsalthalten har ökat [nu 27.26 ‰ (mäts i gram salt per kilo havsvatten)] liksom syrehalten [nu 2.45 ml/l). Det nya inflödet av djupvatten har lett till att innehållet av ammonium, fosfor och silikat har minskat. Svavelväte ligger nu stabilt på 0% i relation till när mätningarna startade maj förra året. Detaljerad information finns på hemsidan för Stiftelsen Byfjordens framtid. Möte med forskare I början av juni hade vi möte med ett antal forskare verksamma inom de marina vetenskaperna. Ett viktigt resultat från mötet var att få veta vad de olika forskargrupperna har för bakgrundsdata insamlade inför de-ras fortsatta studier. Projekt Fjordtorsk kan sägas bidra med en testbädd för att studera vad som händer när ett tidigare icke syresa

Ett år har gått Att ett år gått; ett år som också gett fina resultat, firade vi på Bohusgården den 6 maj. Ett 80-tal personer deltog i eventet. Projektet visade i ord och bild (film) vad som hänt i Byfjorden under året. Dessutom fick vi forskares syn på vad som händer i Byfjorden och vilka risker som potentiellt kan uppstå om bottenle-vande organismer gräver sig ner i sedimentet. Säkert läste en del av er den braskande rubriken i Bohuslän-ningen; en rubrik som basunerade ut att fisken kan bli förgiftad. Denna risk är vi medvetna om och beredda att hantera. Analys av sediment För att undersöka sediment och eventuella miljögifter i fisk har ett samarbete med professor Jonas Gun-narsson, Stockholms Universitet, etablerats. Han kommer i sommar att tillsammans med en grupp Masters-studenter vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik att ta prover på bottensedimentet och undersöka detsamma med avseende på miljögifter. Vi kommer att hjälpa till att ta proverna. Studenterna kommer att an